Skrivelse ang Nötegång 2:207

Särös Framtid har återkopplat på den planerade exploateringen av Nötegång 2:207 m.fl. Här är synpunkterna.

Illustrationskarta Nötegång 2:207 m.fl.

Särö 2022-04-06

Till: Kungsbacka Kommun, Samhällsbyggnadskontoret, 434 81 Kungsbacka

Förening Särös Framtids yttrande gällande detaljplanen för Nötegång 2:207 m.fl

Föreningen Särös Framtid vill på detta sätt lämna våra synpunkter på detaljplanen. Vi önskar att denna skrivelse tas med i sin helhet och inte som en kortfattad version.

Föreningen Särös Framtid är en idéell förening vars syfte är att verka för en utveckling och utbyggnad av samhället Särö, som inte gör våld på rådande bostadskaraktär, miljö och kulturella värden. Föreningen har ca 100 st. fastighetsägare i sitt medlemsregister som vi kommunicerar med via vår hemsida https://sarosframtid.se.

Vi anser att förslaget inte möter uppdraget som innebär ”att möjliggöra för bostäder som kompletterar och harmoniserar med befintlig bebyggelse och intilliggande grönområden. Förslaget innebär att bygga vidare på den befintliga småhusbebyggelsen men också komplettera med exempelvis kedjehus och flerfamiljshus samt inslag av kommersiella verksamheter och service. Vid en exploatering av fastigheterna är det viktigt att fokusera på att tillskapa goda boendemiljöer”. Vidare skriver man på s15 ”Syftet med detaljplanen är att skapa en välfungerande och attraktiv boendemiljö med fokus på småskalighet, variation och hållbarhet.” Detta förslag ligger långt från småskalighet och man gör ett stort ingrepp på miljön och tar liten hänsyn till befintlig byggnation.

Exploateringen är för hög. Tomterna blir för små i jämförelse med kringliggande befintlig bebyggelse. Uppdraget var att pröva möjligheten för 55-60-tal bostäder. Förslaget omfattar hela 65 bostäder. Vad är kommunens definition på småskalighet?
Nockhöjd om 9 meter är mycket högre jämfört med kringliggande befintlig bebyggelse med nockhöjder på ca 7 meter. Dessutom oklart på vilken höjd platta på mark hamnar initialt varför den totala höjden kan bli högre.
Utblickar. Med en så stor exploatering och höga byggnader försvinner utblickarna och de öppna ytorna. Man skriver att planområdet inte hyser några naturvärden men då har man inte tagit i beaktande att det är just den öppna ytan, lugnet, mörkret, djurlivet, naturbruket som är själva naturvärdet.
Belysning. Man planerar för belysning i området vilket får stor inverkan på djurlivet. Många i Särö uppskattar den lantliga atmosfär som fortfarande finns men som riskerar att byggas bort. Stark belysning i området bör undvikas enligt rapporten ”Inventering av fladdermöss”.
Miljöpåverkan. Vad gäller Ekosystemtjänster kan de inte uppväga en orörd natur eller att bevara befintlig åkermark som den är. Hur kan exploaterade villaträdgårdar och asfalterade vägar bidra med större artrikedom vad gäller växter och djur och öka den biologiska mångfalden? Man borde lyfta fram ett stort minus att Säröborna går miste om en stor öppen jordbruksmark som i planen ersätts med tät och hög bebyggelse.
Befintliga träd, sid 5, det finns inga garantier för att befintliga träd bevaras. De måste troligen tas bort då diken och dagvattendamm anläggs. Det är därför viktigt med återplantering.
Buller, s6. Idag är det i princip 0 buller eftersom marken är åkermark. Med en så stor exploatering medför det självklart en högre bullernivå både för de nyinflyttade och för kringliggande fastigheter.Buller uppkommer av trafik, mopedkörning, gräsklippning o.s.v. Man tänker bara på hur området påverkas av Västra Särövägen, inte det omvända; hur ett nytt bostadsområde som sådant genererar buller.
Trafiksituation. Den övergripande infrastrukturen är inte löst på ett nöjaktigt sätt. Kommunen har ansvar – planmonopol – för att det allmänna vägnätet, vatten- och avloppsfrågorna men också dagvattenledningar är dimensionerade för nya bostäder, verksamhetsområden etc. Kommunens översiktsplan från 1999 är glasklar vad gäller vägar, sid 10 ”Vägsituationen är således sådan att den utgör väsentliga restriktioner för samhällsplaneringen i Särö”. Sedan dess har inga kända förstärkningar eller utbyggnader av vägnätet gjorts. Däremot har det uppskattningsvis byggts mellan 150 – 200 bostäder. Man har räknat på ÅDT men inte tagit hänsyn till att den största trafikrörelsen sker vid vissa tidpunkter morgon och kväll vilket belastar den redan hårt trafikerade Västra Särövägen med dess korsande skolvägar. Vi önskar att kommunen tar ett helhetsgrepp tillsammans med Trafikverket vad gäller trafikflödet och skolvägarna i området.
GC. Det står på sid 4 i ”Undersökning av miljöpåverkan” att ”Befintlig åkermark omvandlas till bostadsområde bedöms förbättra tillgängligheten genom anläggandet av gång- och cykelstråk.” Detta gäller ju enbart inom området och tillför inget vad gäller den befintliga tillgängligheten. Bara för att GC-vägar anläggs inom området betyder ju inte det att övriga GC-vägar som angränsar till dessa är tillräckliga. Skolbarnen tvingas flera sträckor färdas i blandad trafik.
Parkeringar. Antalet parkeringsplatser vid en så stor exploatering känns för litet med tanke på att målgruppen troligtvis kommer ha 2 bilar och att t.ex. antalet mopedbilar ökar. Varje fastighet och hyresrätt bör kunna hantera sin egna parkering för att de boende inte skall parkera på vägmark vilket kan bli en säkerhetsrisk både vad gäller framkomligheten för blåljustrafik och andra trafikanter. På illustrationskartan ser det ut som det bara får plats en bil på flera fastigheter eller är bilarna tänkta att parkeras innanför varandra? Känns som en krystad lösning för att få in så många fastigheter som möjligt på liten yta. Flera av enbostadshusen ser inte ut att uppfylla P4-kriteriet att det skall vara ett avstånd om 6 meter mot gatan för att få plats med parkerade fordon.
Dagvatten. Man dimensionerar för 20-års regn men med så mycket hårdgjord yta och med tanke på hur stort problem kringliggande fastigheter har med dagvattenavrinning borde man dimensionera och ta höjd för mer.
Damm. Dagvattendammen planeras ju vara en gräsbevuxen yta som vid nederbörd översvämmas med max 20 cm vatten men som till största delen kommer att vara torrlagd. Hur kan det anses tillföra naturvärden mot dagens öppna fält (s21)? Ser man på den dagvattenlösning som kommunen fått till vid Särö Centrum, som snarare ser ut som en krater med sprängsten, så har vi svårt att se hur man skulle lyckas bättre här. Dammen vid Särö Centrum såldes in på samma sätt; en gräsbevuxen yta som översvämmas vid nederbörd och där vattnet sakta sjunker undan, men det visade sig att det inte var möjligt att genomföra eller så var det kanske en ekonomisk fråga? Varför tror man att det är genomförbart i detta planerade projekt?
Diken. Vem skall ta hand om och sköta de öppna dikena? De befintliga dikena, även de som rinner mot 2:207 ser ju inget vidare ut. Och se på hur kanterna av Veån ser ut närmare Särö Centrum. Där sade man att tillgängligheten till ån skulle öka i och med byggandet av det nya ålderdomshemmet men det mesta av ån ser man fortfarande inte p.g.a. sly, väderfällda träd, skräp som fastnat i ån o.s.v. Vi gissar att samma sak över tid kan hända i detta område.
Vattenkvalitet. Hur säkrar man bibehållen vattenkvalitet i Skörvallabäcken och i dess utlopp i Skörvallaviken?
Trygghet. Det står på s18 att tryggheten ökar med inflyttning. Man kan tvärtom uppleva att storskalig exploatering som t.ex. Nya Särö Centrum snarare har skapat en större otrygghet med buskörning och skadegörelse, se t.ex. hur skolan ser ut.
ÅVS. Man skriver att närmaste återvinningsstation finns i Särö Centrum. Det stämmer inte eftersom man byggt busstation på marken som ÅVS fanns på, ÅVS flyttades till kommunens mark men där saknades bygglov så den tvingades tas bort. Särö saknar i dagsläget ÅVS. Närmsta ÅVS finns i Kullavik C, Bolsheden, eller Vallda. Man hänvisar också till Klovsten ÅVC. Det känns verkligen inte helt genomtänkt och definitivt inte miljömässigt.
På sidan 23 står det: Hållplatser för kollektivtrafik finns i Särö Centrum cirka en kilometer bort och ”området kommer troligen inte att bidra till att öka hållbart resande”. Man borde givetvis försöka planera nybyggnation så att det finns förutsättningar för att öka hållbart resande.
Byggtrafik. Vi saknar plan för hur den tunga byggtrafiken skall komma in och ur området under byggtiden men förutsätter att så kommer ske via den nya tilltänkta infarten och inte via Nötegången.
Ladan. Vad skall ladan användas till? Det står beskrivet på s18 i Planbeskrivningen och på s6 i ”Undersökning av miljöpåverkan” att ladan kan användas till både gemensamhetslokal och mindre verksamheter. Man föreslår café eller öppen förskola. Men på samrådsmötet den 23 mars 2022 framkom det att ladan enbart skall rustas upp med nya brädor, ej renoveras med t.ex. isolering/uppvärmning och med vatten och avlopp. Om den bara skall rustas upp och förbli ett skal utan uppvärmning eller tillgång till vatten och avlopp, vad kan man då använda den till? Kallförråd? Är inte intentionen att den till utseendet i princip skall se ut som befintlig lada men invändigt skall den vara en fullt användbar fastighet med de moderniteter som krävs för att kunna användas som samlingslokal/café eller liknande?
S27 felskrivning? Nötegång 1:153 kanske ska vara Nötegång 2:153?

Vi anser att de få öppna ytor som ännu finns kvar i Särö bör värnas och skyddas för att behålla områdets unika karaktär. Om fastigheten skall bebyggas bör det göras försiktigt med villor på normalstora tomter som harmoniserar och kompletterar befintlig bebyggelse, de fria utsikterna skall respekteras och djurlivet värnas. Dagvattenfrågan bör inte bara fokusera på den enskilda tomten utan man bör lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp samt trafiksäkerhetsfrågor för hela området fram till skolan bör prioriteras.