Kungsbackabor överklagar mest – ”Vi måste bli bättre”

Mer än hälften av alla överklaganden som länsstyrelsen i Halland fått in det senaste året gäller Kungsbacka. Kungsbackabor överklagar mer än vad man gör i Halmstad, Varberg och Falkenberg tillsammans. Och i stadshuset är man självkritisk. – Vi måste bli bättre på att presentera vad vi ska bygga, säger samhällsbyggnadschefen.

”Vi är inga bromsklossar, men vi är oroliga för den ökande trafiken och barnens säkerhet. Vi menar att det behövs en rondell här”, säger föreningen Särö Framtids ordförande Sten-Åke Dahlqvist. De har överklagat detaljplanen för 80 lägenheter nya Särö äldreboende. Foto: Mats H Ljungqvist

Bara sedan första oktober förra året har länsstyrelsen i Halland stämplat in 189 olika överklaganden från Kungsbacka. Det handlar om allt från bygglov till startbesked, sanktioner och kontrollplaner, allt delar i olika byggprocesser runt om i kommunen. Motsvarande antal i Hallands största kommun, Halmstad, är bara 64 stycken. Faktum är att antalet ärenden från Kungsbacka är fler än vad Varberg, Falkenberg och Halmstad presterar tillsammans. Men att Kungsbackabor är bra på att överklaga är egentligen inget nytt. Redan 2012 blev det rubriker när Kungsbackas överklaganden bara överträffades av Göteborgarnas, enligt statistik från Boverket. 

Två år senare slog en liknande undersökning från Fastighetsägarna fast att när det gällde ”större kommuner” var Kungsbackabor bäst i Sverige på att klaga. Att invånarna i Sveriges 26:e största kommun är duktiga på att överklaga är välkänt hos både politiker och tjänstemän.

Emma Kjernald, samhällsbyggnadschef i Kungsbacka, tycker att det ändå finns plats för lite självkritik i stadshuset.

– Kommunen kan bli mycket bättre på att presentera sina planer på ett annat sätt. Vi arbetar på att bli bättre på att jobba med olika 3D-visualiseringar eller modeller. Det finns många sätt som gör det mycket lättare att faktiskt förstå till exempel hur hög en byggnad blir. I dag kan våra detaljplaner vara ganska platta och svåra att förstå, säger hon.

Kjernald har precis varit inne i ett förrådsutrymme i stadshuset och hämtat ut en gammal modell av bebyggelse på Inlag. Modellen är en del av ett förslag som skissats fram för mer än ett decennium sedan. Mest iögonenfallande är tre punkthus som sticker ut i närheten av ishallen.

Då, i mitten av 00-talen, bedömdes modellen vara så spektakulär att den klassades som arbetsmaterial för att hållas undan allmänheten. I stadshuset befarade politikerna en folkstorm om ”höghusen” blev offentligt kända.

Tidens tand äter

Även om Söderstaden går att känna igen så står det klart att tiden sprungit ifrån den tidiga modellen. I dag byggs nya badhuset på en yta som var p-plats 2005.

Kjernald menar att det nuförtiden knappast går att dölja de stora dragen i samhällsplaneringen. Snarare tvärtom.

– Samhället har förändrats. Idag finns helt andra krav på att berätta vad det är som planeras, inte minst när det handlar om förtätning av stadsbilden. Och möjligheterna att visa hur det kan se ut är ju så mycket större nu. Malmö jobbar mycket med modeller, när Malmö Stadion skulle byggas gjorde man en modell som till och med hade små fotbollsspelare. I Göteborg jobbar man med VR, Virtual Reality, glasögon som skapar en data-simulerad miljö, där man kan se att husen blir så höga eller gatorna så trånga. Framför allt blir det lättare att se hur högt är tio våningar? När det gäller att jobba mer med visualisering kan vi bli mycket bättre, det vet jag, säger Emma Kjernald.

Samtidigt, hur mycket påverkar det planering och utbyggnad att Kungsbackas invånare är duktiga på att överklaga?

– Rätten att överklaga är ju gammal, och vi har välutbildade invånare som kan sina rättigheter. Många är ju duktiga på att sätta sig in ärenden, men vi ska inte glömma att vi är en kommun som bygger väldigt mycket också. Det är just därför vi måste bli bättre på att informera och visualisera redan från början, säger Emma Kjernald.

Nu senast var det detaljplanen för Särö Äldreboende som överklagades. Vad kunde ni gjort bättre där?

– Det var ju flera som klagade, på både trafiksituationen och på bygghöjden. Nu ligger det hos mark- och miljödomstolen, och det tar i genomsnitt nio månader för dem att avgöra ett ärende. Vi försöker ha en dialog med de som klagat i Särö, de kan ju alltid välja att dra tillbaka sina överklaganden. Men jag tror att vi kunde varit bättre från början på att visa hur högt Särö äldreboende faktiskt blir. Det handlar egentligen bara om höjd på ett ställe, säger Emma Kjernald.

Oro för vägen

Föreningen Särö Framtid arbetar sedan många år ideellt med att bevaka vad som händer i kommundelen. De är en av de parter som överklagat detaljplanen för Särö äldreboende. Föreningen menar bland annat att bygget är för högt och medlemmarna är oroliga över den ökade trafiken.

Vägen fram till det kommande äldreboendet matar redan idag trafik till både skolor och förskolor, med stressade föräldrar som ska hämta och lämna.

Den trafiken blandas med cyklande och mopedåkande barn, som ska korsa körbanan på väg till skolan.

– Vi tycker att vägen redan är för hårt trafikerad, med alldeles för höga farter när barn och skolungdomar i närheten ska över här, säger Särö Framtids ordförande Sten-Åke Dahlqvist, när han träffar Kungsbacka-Posten vid den mark i Särö där äldreboendet ska byggas.

Föreningen menar att det behövs en rondell för att få ner farterna. Kommunen har tidigare sagt blankt nej till den lösningen. De har pekat på att vägen inte är kommunal så 3-4 miljoner för en rondell måste i så fall betalas av Trafikverket. Och de säger också nej.

Sten-Åke Dahlqvist och hans vänner i föreningen uppskattar ändå att de nu har en dialog med kommunen.

– Vi har haft ett möte där vi föreslagit en annan variant av rondell som inte behöver bli så dyr. Det känns som att kommunen lyssnade på oss, och de lovade att höra av sig. Än så länge har vi inte hört något, men om de kommer med ett förslag om en bättre variant, då kan vi nog diskutera att dra tillbaka vårt överklagande. Det vi framför allt oroar oss för är trafiksäkerheten för barnen, säger Dahlqvist.

I överklagandet hade ni också åsikter om att äldreboende ritats för högt. Har ni släppt den kritiken?

– Från början tyckte vi att skisserna hade för hög bygghöjd, men nu har kommunen justerat förslaget så det egentligen bara är högt på ett ställe. Nu kan jag till och med tycka att det blir snyggt, säger Sten-Åke Dahlqvist.

Men bristen på boendeplatser i äldreomsorgen är stor. Hur ser du på att ni faktiskt stoppar 80 lägenheter från att byggas?

– Vi vill absolut inte uppfattas som några bromsklossar, men vi tycker att det är viktigt att tänka efter före när det gäller den ökande trafiken i området. Och där är det situationen för barnen som oroar oss mest, säger Dahlqvist.

I snitt tar det nio månader för mark- och miljödomstolen att komma med en dom. Tror du att detta är löst innan dess, att det finns en överenskommelse och ni drar tillbaka ert överklagande?

– Absolut. Det hoppas jag i alla fall innerligt, säger Sten-Åke Dahlqvist.

Något besked om när mark- och miljödomstolen tänker pröva den överklagade detaljplanen för Särö äldreboende finns inte i nuläget.

En studie från KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, granskade förseningar och byråkrati kring 10 000 planerade bostäder i Storstockholm. De kom fram till att varannat bygge berördes av olika överklaganden, men att bara 1,5 promille av de klagande senare fick rätt när målet prövades i högre instans. En slutsats från materialet var att många byggprojekt försenades i onödan och att byggandet i Sverige fördyras av långa väntetider på juridiska prövningar. KTH-studien publicerades 2016.

Mats H Ljungqvist
0300-519 83
mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se